Snacka går ju

Du förtjänar att vara lycklig! Typiskt psyksnack, eller psychobabble, något vi alla lärt oss att prata flytande.

Läser Stephen Briars Psyksnack. Den är en lisa för själen för alla vi IMG_0019som kräks lite i munnen när någon med drömsk blick berättar att om människor bara hade bättre självkänsla skulle vi må bättre, prestera bättre och paradiset skulle anlända.

Med klokskap och kompetens sätter Briars ord på sådant vi går och småstör oss på i klinisk vardag, och ger oss verktyg att förstå och besvara sägningar som;  “hon måste finna sitt rätta jag”.

Det är speciellt att uppfriskande att Briars kritiserar KBT som svar på allt, även som KBTare själv. Det är inte lätt att se fel hos de egna darlingsarna. Men istället borde vi blir nöjda när vi möter argument som; “Men det passar väl inte alla?”. Bra behandlingar passar vissa, gärna många. Inom KBT har man mer satsat på att visa hur det passar på allt och ingenting. Kanske skapar det mer skepsis än nyfikenhet i samhället. KBT beskrivs i boken också användas i populärpsykologi på ett oförsiktigt sätt, där vi förstärker dagens självcentrering vilket skapar de problem vi sedan säger oss kunna lösa åt folk. Fundera ett varv (!) på den onda cirkeln , och hur vi kan bryta en sådan utveckling.

Briars ger i boken underbara små presenter i form av citat av andra tänkare. Jag är mest tacksam för Arthur Hays Sulzberger:

“Jag tror på ett öppet sinne, men inte så öppet att hjärnan ramlar ut.”