Category Archives: Bemötande

Att hitta rätt i myndighetssverige

Socialrådgivning på nätet i Stockholms stad var rubriken på dagens första seminarium på Socionomdagarna. Det var mycket i innehållet som gjorde mig glad.

Det som gladde mig mest var nog hur föreläsaren så tydligt slog fast att socialrådgivarna ska tillgodose att medborgaren ska få hjälp att slussas vidare. Rådgivaren ger information om vart man kan få hjälp, hur man ska nå rätt instans och uppmanar att man kan höra av sig igen om man inte hittar rätt.

Det är krångligt att hitta rätt som medborgare. Hur ska man veta att Individ- och familjeomsorgen är socialtjänsten? Det låter inte självklart att det är där du kan söka försörjningsstöd (vilket för övrigt är ett namn som fått fäste i myndighetssverige, men inte bland befolkningen).

När jag hållt första hjälpen kurser i psykisk hälsa har jag stött på allt för många exempel på hur medborgare fått svaret “nej, hit kan du inte ringa” utan att få hjälp att hitta vidare. Allt för många ger sedan upp innan de hittar rätt instans.

Därför blev jag glad över ambitionen hos socialrådgivarna på nätet i Stockholms stad. Ta medborgaren i handen och led den rätt när det behövs. Bra där!

“På min fritid gillar jag att”

Något som verkligen tråkar ut mig är moraliserande kring vilka aktiviteter människor ska välja att sysselsätta sig med. Ja, vi VET hur otroligt bra det är med promenader. När man får frågan om vad man gillar att göra på sin fritid gäller det att framhäva det där som anses fint. Emellanåt stöter man på det här i vården också. De där lätt överlägsna råden om att 30 minuters promenad skulle göra susen. Eller att det är väldigt dåligt att surfa på mobilen i sovrummet.

Inom KBT pratar vi ibland om beteendeaktivering som ett sätt att komma tillrätta med nedstämdhet. Det är en fantastisk metod i rätt händer. Du får identifiera vilka aktiviteter som skulle kunna ge dig känsla av lust eller nöjdhet. Att klara av att ringa det där jobbiga samtalet kanske skulle få dig att pusta ut av lättnad. Att pyssla i trädgården kanske får dig att förlora dig i ögonblicket och bara njuta. Poängen är att vad som är förstärkande för en person kanske inte alls stämmer överens med det som samhället tycker fint. I fel händer blir beteendeaktivering till allmänna råd byggda på den egna inställningen eller moral.

Lycka är, som alla vet, att hitta vetenskap som stöder ens egen tes. Som hängiven TV-tittare vet jag naturligtvis att TV-serier är en av de bästa aktiviteterna i livet. Nu verkar det dessutom som att det har som bonus att vi blir smartare. Läs gärna mer om det http://tvdags.se/artikel/neurovetenskapliga-fakta-att-kolla-tv-serier-ar-bra-for-hjarnan.

image

Neutralt professionell eller professionell empati

Samtalet med känslomässig intelligens. Så heter en kursbok på min handledningsutbildning. I ärlighetens namn lockar det inte att börja läsa den, troligen en kombination av titeln och allmän prokrastinering. Som den flitiga student jag nu trots allt är slog jag idag upp boken och började läsa. Det var ett bra beslut.

Redan på sida 19 skriver psykologen och psykoterapeuten Hilmar Thór Hilmarsson något som får mig att förstå varför det ibland blir fel i professionella möten. Vi bedömer snabbt om något känns bra eller dåligt. Det finns inget mellanting, inget neutralt tomrum där känslan avvaktar, inget överläggande av oberoende jury. Det känns bra när vi talar med varandra eller så känns det dåligt.

En professionell yrkesutövare som strävar efter att vara neutral försöker uppträda just neutralt. Ett neutralt bemötande uppfattas nästan uteslutande som ett dåligt bemötande slår författaren fast. När yrkesutövaren gör att det känns dåligt får det mig att vilja undvika situationen. Mår jag bra så är jag villig att samarbeta.

Jag tänker att det här förklarar det som ibland händer när vi försöker samarbeta med varandra. Du kanske känner igen det. Du ringer en myndighet och får ett reserverat och neutralt bemötande som gör att hela situationen känns lite olustig. Du fick inte något negativt besked utan tvärtom fick du hjälpen du behövde, men nästa gång du tänker på myndigheten känns det ändå lite jobbigt.

En annan gång möts du av en person som glatt frågar hur hen kan stå till tjänst. Hen tappar pennan under samtalet, skrattar lite och konstaterar att det är en sådan dag idag. Hen lyssnar på dina frågor, nickar instämmande vid något tillfälle och hjälper dig med det du behöver hjälp med. När du ska gå säger hen vänligt “ha en bra fortsättning på dagen”. Nästa gång du behöver hjälp stegar du in på myndigheten med inställningen att här får man hjälp och ett bra bemötande.

Det känns antingen bra eller dåligt. Inget mittemellan.

image