All posts by Anna Thoursie

Perfektionism och förstärkning

Varje morgon trillar det in ett kort mejl från Daily Bits Of och påminner mig om att jag ska ägna några minuter åt kursen i perfektionism. Eller nja, kursen handlar snarare om motsatsen till perfektionism. Jag gillar det. Ägna inte så mycket tid åt hur du inte vill vara, utan fundera på hur du vill vara istället.

Just nu handlar kursen om på vilket sätt perfektionism förstärks och vidmakthålls. Jag grunnar en del på hur jag förstärker andras perfektionism genom att ge beröm/uppmärksamma när någon gjort mer än vad som krävts. Visst är det roligt när en kollega eller patient överträffar ens förväntningar, men är det alltid hälsosamt? Vad har det kostat personen att göra ett perfekt arbete?

1407749713207

Daily Bits Of

Be nice. Make friends. Eat tacos.

Helt ok råd från Niklas Laninge och Arvid Jansson som står bakom Daily Bits Of. På www.dailybitsof.com kan du gå gratis kurser eller lägga ut egna kurser. Du anger din e-postadress och sedan får du under ett antal dagar mejl där du får lära dig om det ämne som intresserar dig.

Daily Bits Of förenar två saker som vi på Prodest gillar. Det är lättillgängligt och det är gratis. Vi är helt enkelt tvungna att testa!

Jag valde kursen “Imperfection. Perhaps everything doesn´t have to be perfect all the time?” Första mejlet kom omgående och innehöll en definition på perfektionism och en länk till en bok för den som vill veta mer.

Konstaterar nöjt att en definition av begrepp är en trevlig start, rättar några stavfel i det här blogginlägget och suckar sedan lite. Perfektionisten i mig kanske får en utmaning den närmsta månaden?

Vanan och magneten

Läser ni Modern Psykologi? Det borde ni. Det var dagens första tips.

Dagens andra tips handlar om vanor. Oskar Henriksson skriver en artikel om vanor i Modern Psykologis sommarnummer 2014 och jag fastnade särskilt för punkt 6. Vill du veta vilka de andra punkterna är? Skaffa tidningen…

Modern psykologi

Artikeln handlar om hur man får in vanan att skapa vanor. Ovant? Läs extra noga nu då. Punkt 6 handlar om hur man får en vana att fastna. Är du som jag (vilket du troligtvis är, även om vi gärna vill tro att vi är unika) så kan du ibland ha bekymmer med att få en vana att hålla längre än den första fasen där motivationen är hög. Wolfram Schultz, professor i neurovetenskap vid universitetet i Cambrigde, Storbritannien, har en pusselbit att berätta om efter ett experiment med en apa vid namn Julio. Julios uppdrag var att trycka på en spak när färgade former dök upp på en skärm. Rätt spak = belöning i form av juice. Juicen gav en reaktion i hjärnans belöningscentrum. Det låter logiskt. Men Schultz upptäckte även att ett annat mönster utkristalliserade sig. Julios belöningscentrum började reagera redan är han såg den färgade formen efter ett antal repetitioner. Julio började alltså känna av belöningen redan innan han fick dricka juicen.

En klok psykolog jag gick en utbildning tillsammans med brukade tala om magnetmål. Det var mål som inte bara var pliktskyldiga “jag borde” mål, utan mål som skapade ett sug som drog oss dit, som en magnet nästan omöjlig att motstå.

Dagens andra tips är alltså: välj något som är tillräckligt viktigt för dig, gör det sedan om och om igen. Din hjärna kommer att belöna dig.

Äta bör man…

Mat till bloggen

Under sommaren har jag ägnat en del tid åt något som jag verkligen gillar att göra. Jag har ätit. God mat, mycket mat, gamla favoriterrätter och nya utmaningar för smaklökarna har förtjust inmundigats. I takt med ätandet har jag funderat på vårt märkliga förhållande till mat. Jag lyssnade en gång till Paolo Roberto som konstaterade att när det gäller mat och framför allt dieter är det som om att normalt begåvade och förnuftiga människor blir fullkomliga idioter.

Jag håller emellanåt kurser i Första hjälpen för psykisk ohälsa där jag möter människor som vill lära sig mer om hur vi kan bli bättre på att ta hand om varandra. Ett avsnitt under två dagars kurs är avsnittet om ätstörningar och det är alltid ett mycket intressant avsnitt. Vi talar en del om hur man kan bemöta personer med ätstörningar på bästa sätt. Vid varje kurs slår det mig att frågan kanske är fel ställd. Visst finns det ätstörningar som ska diagnosticeras och behandlas, missförstå mig rätt, men frågan är om inte vi måste börja med att ställa oss själva frågan “Hur ätstörd är jag?” innan vi kommer vidare.

De som aldrig hört en annan människa uttrycka orden “jag borde inte” när det bjuds onyttigheter räck upp handen nu. Nä, jag trodde väl inte det. Fler än jag har sagt eller hört någon annan säga “nu syndar jag” eller “nu får jag ta i extra på gymmet i eftermiddag” efter att ha tagit några tuggor av födelsedagstårtan. Innan semester, under semestern, efter semestern (eller valfri högtid) fylls tidningarna med material om hur vi ska banta på olika sätt. På samma kväll kan du se matlagningsprogram på en kanal och ett bantningsprogram på ett annat.

Låt oss fastslå en sak som vi med säkerhet vet, det är sen gammalt. Äta bör man, annars dör man. Till vår hjälp har vi våra finurliga sinnen. Vi kan känna doften av grill när vi promenerar genom staden en sommarvarm kväll i juli och börja längta efter en god köttbit med bea. Kanske går vi förbi ett café och ser de otroligt vackra bakverken ligga uppradade eller bläddrar genom en kokbok och äter med ögonen. Tidigare idag blev jag uppmärksam på att jag var hungrig när jag hörde min egen mage kurra, det var dags att äta. Den som varit riktig hungrig vet hur det känns. Och så har vi då smaksinnet. Mat kan vara riktigt, riktigt gott.

Äta bör man, annars dör man. Om vi skulle råka glömma det har vi våra sinnen som påminner oss. Om vi inte mixtrar för mycket med sinnena brukar de har rätt. Mat är bränsle. Bränsle som vi behöver för att överleva så att vi kan skaffa mer bränsle. Däremellan kan vi ägna oss åt lite andra grejer som också kan göra livet värt att leva. Smaklig måltid!

Jag ska bara…

Så här i semestertider kan det vara på sin plats att tala lite om ett av våra favoritämnen; måsten och lusten.

Mycket grovt förenklat består livet av måsten och lusten. Allra bäst är det naturligtvis när de båda sammanfaller, som när jag är dödshungrig och det vankas sushi. Lusten att njuta av maten matchas med måstet att få föda. Oftare är det inte alls på det sättet i våra liv. Vi ställs inför saker vi måste hantera och lusten ställs åt sidan. Så ska det vara när det handlar om viktiga saker för vår överlevnad eller våra relationer. Men kan det vara så att vi automatiskt väljer måsten före lusten lite för ofta? Och kan det också vara så att det där måstet inte alls är ett måste? Ibland kanske lusten dessutom är ett måste?

Grunna gärna en stund på hur du väljer att spendera din semester. Har du balans mellan dina måsten och dina lusten?

20140418_182556

Gör mig lycklig nu

“Du förtjänar att vara lycklig”. Lisa inledde förra inlägget med ett påstående som hon sedan snabbt dissekerade sönder. Jag har funderat en del på det här med lycka. Det är ett intressant ämne eftersom så många av oss söker lycka. Vad är det egentligen vi söker efter? Och varför är vår inställning till lycka så problematisk?

Det finns två innebörder av ordet lycka och redan där finner vi en stor anledning till våra ibland fruktlösa strävanden.

Lycka kan definieras både som något inre och något yttre. Lycka kan betyda välgång, framgång och tur. Lyckan finns i ett vackert hem man stolt kan visa upp. Lyckan finns i en framgångsrik karriär, ett CV fyllt av erövringar likt ett vikingabyte. Lyckan finns i en trisslott, plötsligt händer det. Fortes Fortuna Adiuvat – Lyckan står den djärva bi. Du kan bli lycklig om du kämpar tillräckligt hårt. Om du kämpar hårt nog har du förtjänat att bli lycklig. Inget fel i att glädjas över välgång, framgång och tur, men som recept på lycka leder tolkningen av ordet oss fel.

Lycka kan också definieras som en längre stund av glädje, sällhet, ja till och med eufori. Alla som spelar tennis vet att lycka är en riktigt välplacerad backhand eller stoppboll. Det där ögonblicket där allt annat upphör att existera och man bara är helt nöjd. Helt nöjd med att befinna sig i stunden, även om den infaller i en sunkig idrottshall under en annars hysterisk vardag. Du gnolar nöjt i duschen efter matchen. Du upplever helt enkelt lycka. Du upplever en längre stund av glädje. När du kommer ut till bilen och inser att någon parkerat för nära, slagit upp bildörren och gjort ett märke på din bil är stunden över.

20140622_203533

Vi är inte gjorda för att vara lyckliga hela tiden. Känslor kommer och går och vi agerar och reagerar på det vi upplever. Kjell Bergkvists rollfigur i en film jag glömt namnet på säger bistert till barnen “Passa på att ha roligt nu, för man vet aldrig när det blir roligt nästa gång” och jag tänker att det ligger mycket i det.