Ge och du ska få

image

There’s a place in your heart and I know that it is love and this place could be much brighter than tomorrow. And if you really try you’ll find there’s no need to cry, in this place you’ll feel there’s no hurt or sorrow.

Mr Michael Jackson. Tusan vet om han inte hade lite rätt ändå. Kanske inte om syrgaskammaren eller en del andra underligheter, men det är något med givmildhet som är väldigt tillfredsställande.

Kanske hör du ibland “du måste prioritera dig själv, sätta dina egna behov i främsta rummet”. Ett gott råd för att minska risk för utmattning. Eller? Vi blir så rigida när det kommer till stress. Som om det är antingen eller. Mina egna behov eller andras behov. När vi föreläser om stress och självomhändertagande brukar Lisa göra liknelsen med instruktionerna på flyget. Du vet det där med att du ska ta din egen syremask först och sedan hjälpa andra. Det är en lysande bild för självomhändertagandandet. Samtidigt så är det intressant att instruktionerna måste ges. Som om att det är emot vår natur på något sätt att inte hjälpa andra i nöd. Så kanske det där rådet om att sätta egna behov i främsta rummet är lite konstigt.

Det finns ett avsnitt av TV-serien Vänner där Joey utmanar Phoebe att göra något självuppoffrande gott för någon annan, helt utan egen vinning. Det visar sig snart vara omöjligt. Så fort hon gjort en god gärning mår hon bättre själv.

Jag läste om en forskning från University of Arizona där forskarna sett att områden i hjärnan som är relaterade till välbefinnande aktiverades när vi skänker pengar. Faktiskt funkade det oavsett om personen ville skänka pengar eller inte. Bara de visste att pengarna gick till ett välgörande ändamål aktiverades välbefinnandet.

Så se till dina egna behov och varva det med att se till andras behov. Heal the world och dig själv på kuppen.

Lösa knutar

 IMG_0268

Problemlösning. Vi gör det hela tiden, motgångar är en helt naturlig del av dagen. Vissa problem är större, tar mer tid och energi. Det naturliga då är att grubbla en hel del över hur de problemen ska lösas. Tar massa tid och energi. Därför finns det också en hel del olika varianter för att göra det lättare. De är uppbyggda i olika steg. Vid första anblick tar det både ganska mycket tid och energi att följa stegen. För att ta beslut om det är värt det, får man helt enkelt väga hur mycket tid och energi som ändå går åt till problemet. Och sådan tid där problemet håller oss vakna på kvällen väger helt klart tyngre. Här kommer ett exempel på ett sådant steg-för-steg problemlösningssystem med ett exempel.

  1. Identifiera problemet. ”Dygnet har för få timmar”.
  1. Brainstorma lösningar. I detta steg har det ingen betydelse om det är en bra eller dålig lösning, poängen är att nu bara komma på så många tänkbara lösningar som möjligt och fantisera loss. ”ansöka om fler timmar” ”ha mindre behov av sömn” ”dra ner på kraven” ”dricka mer kaffe på eftermiddagen” ”prioritera det viktiga” ”jobba fortare” ”vara mer effektiv” ”anstränga mig mer” ”prioritera måsten”
  1. Titta på för- och nackdelar med de olika lösningarna. Du ska fortfarande inte avfärda eller bestämma dig för en lösning utan bara följa varje steg.

”ansöka om fler timmar. Fördelen är att det löser hela problemet. Nackdelen är att det är omöjligt”

”dra ner på kraven. Fördelen är att jag skulle få mer tid och energi över och dygnet skulle kanske räcka till. Nackdelen är att jag inte skulle kunna göra allt på det sätt som jag vill, och det skulle vara skitigt på golvet”

”prioritera måsten. Fördelar är att dygnet skulle räcka till åt det som måste bli gjort. Jag blir nöjd när måstena är gjorde. Nackdelarna är att dygnet inte skulle räcka åt nåt jag gillar att göra utan allt blir bara måsten”

  1. Sätt en poäng på varje lösning, noll innebär jättedålig lösning, tio innebär jättebra. ”ansöka om fler timmar” – 0, ”dra ner på kraven” 6, ”prioritera måsten” 4
  1. Välj den lösning med högst poäng och genomför den. ”dra ner på kraven”
  1. Utvärdera hur lösningen blev. ”Dygnet har inte fler timmar och samtidigt fungerar det ändå. Jag städar, jobbar och umgås tillräckligt bra. Det blir inte precis som jag vill ha det, men jag har mer kontroll över min tid och känner mig inte jagad hela tiden. Andra säger att jag är gladare.”

Lösningen hade inte så jättehöga poäng. Det innebär att hade jag istället grubblat över lösningen hade hjärnan letat förgäves efter ett bättre alternativ. Ibland är den bästa lösningen den minst dåliga. Bättre än ingen lösning.

Tio tusen nya budord

 

SONY DSC
Det kommer rätt många bud nu om hur du borde leva, och hur din inställning till ditt liv ska vara. I alla fall så känns det så för mig. Men bara för att det känns så betyder ju inte att det är sant.

För en tid sedan läste jag om en kille som skriver och föreläser inom ämnet hur man njuter av livet. Han är en född livsnjutare, sa han. Han gav några bra tips; var lite vaksam på vilka situationer du gillar att vara i och se om det går att återkomma till dom oftare. Att vara mentalt närvarande när du är där. Jag tyckte det var bra tips, och samtidigt fick jag en känsla av otillräcklighet. Jag är inte alls en sån bra livsnjutare som han är. Kanske måste jag köpa boken…

Så tänkte jag på andra sådana livsinställningar som vi tipsas om. Att släppa oro och andra känslor, skapa avstånd mellan oss och livets lidande är en sådan som man hör ibland. Både inom populärpsykologin och den vetenskapliga psykologin är ju det förstås vanligt. Och i politiken. Religionen. Filosofin. Kulturen. Och så hamnade jag i att det är ju inte alls det nytteller bara nu som det kommer en massa bud. Som ibland säger emot varandra. Och hans livsnjuteri är ju helt klart det som de gamla grekerna kallade för hedonism; av syftet vi har i livet är att maximera stunder vi har det bra. Och sedan det motsatta, stoikerna, som tyckte att syftet var att inte känna, höja sig över det världsliga.

Otillräckligheten infinner sig genast om man inte väljer att helt anamma en viss syn. Då kan man aldrig lyckas så helt och hållet som det verkar som att förespråkarna för de olika synsätten gör. Kanske är det därför jag och andra lockas av synsättet ”good enough”. För där är detta rätta helt enkelt det som är tillräckligt bra, det behöver inte vara perfekt. Så om jag kombinerar good enough med hans livsnjuteri känns det riktigt bra. Jag är glad ibland och det är helt okej!