Saker jag lärde mig under golfrundan

I golf finns det något så fiffigt som handikapp. I golfens värld tar man hänsyn till spelarens handikapp. Om du är nybörjare eller lite sämre på golf så har du ett högre handikapp (eller handicap eftersom det är tjusigare med engelska termer även inom golfen). Golf går ut på att du ska ha så få slag som möjligt under en runda. Eftersom alla spelar på samma bana är det inte så rättvisa förutsättningar för att spela mot varandra. Då har man bestämt att ju högre handikapp man har desto mer slag får man tillgodo. Är det ett extra svårt hål kan man få extra slag om man behöver det. På så vis försöker man jämna man ut förutsättningarna mellan spelare. Man tar hänsyn till personens handikapp.

Om man spelar som ett lag kan det till och med vara bra att ha med en spelare med lite högre handikapp eftersom laget får tillgodoräkna sig de extra slagen. Det gör att nybörjaren får vara med, träna och bli bättre och laget som helhet kan dessutom bli starkare.

Om vi kunde ta en enda sak från golfens värld in i verkligheten skulle jag välja just det här. Att jämna ut olikheter för att ge så många som möjligt en ärlig chans att prestera utifrån de egna förutsättningarna, det vore något det. Pikétröjorna kan de däremot få behålla på golfbanan.

image

Var dag har nog med sin egen plåga

Jag vill möta livets makter vapenlös.

Orden är Karin Boyes. Jag vet inte vad hon menade med dem eller om hon lyckades med det. Just idag får hennes ord mig att tänka på vila. Den där vilan som vi alla vet att vi behöver, men som verkar så svår att nå. Vilan dör bakom måsten, borden och oron. Ni vet, den där oron som maler, gnager, nästan förintar. Samtidigt är det svårt för vissa att släppa taget om oron. Som om att oron för livets makter fungerar som en rustning. Oroandet får en del att återta kontrollen över en okontrollerbar värld.

Men där finns ju ingen vila. Och kontrollen – den är inbillad. När livets makter slår till gör det alltid ont. Om du oroat dig utmattad dessförinnan kanske slaget känns desto mer. I vilan behöver vi vara vapenlösa, trygga, kanske till och med naiva. Kanske var det det Lina Sandell menade med “blott en dag, ett ögonblick i sänder”. Prova en stund att lägga ned dina vapen och vila. Du kan behöva dina krafter när som helst.

image

Ode till plagiatet

Alla melodifestivalsföljare i Sverige tar nu ställning till låten heroes och till hur mumsig Måns Zelmerlöv egentligen är. Låten är alldeles för lik en annan populär låt. Och gubben på skärmen bakom, har gjorts förut. Det är med en mild känsla av skam och avsmak som vi skickar en härmapa till finalen. 

Av någon anledning är det just dessa känslor vi upplever när någon upptäcks med handen i syltburken, tjuvandes andras alster. Om vi börjar från början, barndomsåren. Visst gör barn inte annat än härmar? Mig veterligen finns det inget annat sätt att lära sig ett språk eller sociala normer. Tonåringar sen. “Var dig själv” är ett populärt uttryck när man ska tipsa ungdomar om lämpligt sätt att bete sig. Förutom att vi säger det till personer som sannolikt inte har en aning om vem de är, så är det sällan det de gör. Det kanske är därför de får den tillrättavisningen. De har idoler och vill vara precis som kompisarna. 

Alla branscher har sina egna stjärnor och förebilder. Vi kan nog knappt göra nåt utan att få inspiration från andra. Vilket är ett fint ord för att få lust att göra nåt likt som nån annan gjort. 

Tricket är att härma lite från många. Att ta det vi gillar mest och blanda det. Då uppfattar vi och andra det som att man gjort det till sitt eget. Och därmed har rätt till det. Att andra härmar en kan vara lika smickrande som provocerande. Det var ju mitt! Är det för likt blir det en ful egenskap att inspireras av andra. 

Men om härmningen är helt nödvändig för utveckling måste vi fortsätta med det hela livet. Och misstag gör vi, och det blir för likt. Den överdrivna rädslan för att bli påkommen som plagierande kan hämma utveckling. Bäst att inte krydda från någon annan även om det blir bättre då. Man kan ju bli stämd. 

Signaler går till framtida kandidater till eurovision, till forskarvärlden och alla andra områden. Signaler om att det värsta är att plagiera, inte skapa något undermåligt. Fantasin måste läggas band på så att vi inte omedvetet slänger in nåt som inte var en egen tanke. Utan nåt jag hört. Men hur kan jag nånsin tänka nåt helt eget? Jag ser hellre kultur, psykologi och resten av de mänskliga intressena som en gemensam uppgift. Om någon kan ta en av mina idéer och mixa det med sina egna kommer vi utvecklas. 

Psykologin som praktik lever på härmning. Vi måste bete oss så likt som möjligt som de gjort som utformat och forskat fram metoderna. Men när forskarlag tar patent på metoder blir patienter lidande. När vi försöker ändra texter och prat för att inte klampa in på andras patent måste hjulet uppfinnas på varenda arbetsplats. 

Så ja, Måns är mums och det finns inget att förlåta. En bra låt är en bra låt. Det kan du copy-pasta vart du vill! 

 

Att hitta rätt i myndighetssverige

Socialrådgivning på nätet i Stockholms stad var rubriken på dagens första seminarium på Socionomdagarna. Det var mycket i innehållet som gjorde mig glad.

Det som gladde mig mest var nog hur föreläsaren så tydligt slog fast att socialrådgivarna ska tillgodose att medborgaren ska få hjälp att slussas vidare. Rådgivaren ger information om vart man kan få hjälp, hur man ska nå rätt instans och uppmanar att man kan höra av sig igen om man inte hittar rätt.

Det är krångligt att hitta rätt som medborgare. Hur ska man veta att Individ- och familjeomsorgen är socialtjänsten? Det låter inte självklart att det är där du kan söka försörjningsstöd (vilket för övrigt är ett namn som fått fäste i myndighetssverige, men inte bland befolkningen).

När jag hållt första hjälpen kurser i psykisk hälsa har jag stött på allt för många exempel på hur medborgare fått svaret “nej, hit kan du inte ringa” utan att få hjälp att hitta vidare. Allt för många ger sedan upp innan de hittar rätt instans.

Därför blev jag glad över ambitionen hos socialrådgivarna på nätet i Stockholms stad. Ta medborgaren i handen och led den rätt när det behövs. Bra där!